KISS: "Asylum" (1985)
Asylum är typ en bättre version av Animalize. Här är KISS lite mer trygga i sin nya stil: ett avsminkat band som spelar tidstypiska hårdrockslåtar med snabba gitarrsolon. Det har landat lite mer här, ändå når de inte ända fram. Där de var nyskapande och stilbildande ikoner på 70-talet, är de här mer beslutna om att vara lyssnarna till lags. Det blir inte lika bra då.
Men det finns ljusgilmtar även här. Eric Carr är sjövild, för det första. Helvete vad han spelar. Sen är trumljudet ingen höjdare, tycker en sådan trummis förtjänar bättre. (Han hade också förtjänat att få ha med HELA sitt ansikte på skivomslaget...)

Bruce Kulick tog över gitarren redan innan de gick in i studion, på turnén som följde Animalize. Bruce är den bästa av de tre osminkade gitarrister de haft sedan Ace hoppade av. Bäst i den aspekten att han både spelar tekniskt men även smakfullt. Dock är han inte i närheten av Ace´s coolhet och star quality, men han lirar snyggt - riff, komp, fills, licks och solon. En underskattad gitarrist tycker jag.
KISS är helt ute och hojar vad gäller scenkläder här. Vad i #&%€"I har de på sig?! Det brann på dragqueen-baren och nu samlas vi vid receptionen?

Runt den här eran visste man när man satte på en KISS-platta att Pauls låtar skulle vara bra och Genes låtar skulle vara usla eller någon form av transportsträckor.
"Radar for love" tyckte jag var cool när den kom 1985. Det var innan jag insåg att KISS snodde versen från Led Zeppelin´s "Black Dog".
"Who wants to be lonely" är en bra låt som bygger på ett grymt gitarriff. Dock tycker jag Ace Frehley´s Comets gjorde en bättre låt av riffet, i sin "Breakout".
"I´m alive" är i stort sett en ny version av "Under the gun" från Animalize, fast snäppet sämre. (För er som tänkte ta sånglektioner och bli sångare rekommenderas inte att börja med denna låt. Pauls falsett-höjning vid 02:55 min in i låten är ingen lek!)
"Love´s a deadly weapon", här har de smygit in ett Motörhead-aktigt riff i versen, vilket är lite otippat. Men Gene är inte Lemmy, så låten blir inte så tuff i slutändan. Gene får dessutom något Earth Wind & Fire-ryck och tjuter i falsett i tid och otid. Tack men nej tack.
Asylum avslutas med en låt om grabbarnas favoritämne, kallad "Uh! All night". Skämskudde på den. Vi kanske ska stanna en liten stund vid detta. Alltså, vad är grejen? KISS har släppt fyrti-arton skivor varav 95% av alla låtar handlar om hur kul de tycker det är att ha sex. Bra, fine. Men tycker inte de flesta det? Jag ser Paul (eller Gene) framför mig i ett bandmöte: "Grabbar, nu är det dags att skriva vår 112:e låt. Vad sägs om att även denna ska handla om hur kul det är att ha sex?" (Bejakande bifall.) Eller är det att jag är svensk som gör att jag inte fattar? Troligen bottnar denna fascination för fysiskt umgänge i det konservativa USA, att det faktum att man sjunger om sex betyder att man är frigjord, rebellisk och kanske till och med rock ´n´ roll? Jag vete fan.
Betyg: 4/ 10.
Bäst: "Who wants to be lonely" och "Tears are falling".
Bubblare: "Secretely cruel".
Kommentar: Skjut skräddaren.